Här redovisas vetenskapliga artikler om klimatet och skogen.

Jonsson2019: Blandskog i produktionsskogar kan leda till högre virkesproduktion

Jonsson med kollegor undersöker ekosystemtjänster hos produktionsskogar med blandningar av gran-tall, gran-björk och tall-björk med olika proportioner av de olika trädarterna. De finner att ett antal kombinationer av dessa leder till högre produktion speciellt av virke och blåbärsris. Läs mer i Nature Plants.

Ellison2017: Skogen är avgörande för tillgången på vatten

Ellison med kollegor argumenterar för att skogen är otroligt viktig för hur vattnet flödar i ekosystemen. Människans tillgång på vatten är beroende av skogen, och skogen är också mycket viktig för att kyla ner temperaturen lokalt. Läs mer i Global Environmental Change.

Cintas2017: Skogens roll för bioenergi

Cintas med kollegor argumenterar för att skogen borde användas för att substitutera fossila bränslen. De modellerar två energiscenarier och fyra skogsbruksscenarier och räknar på ett annat sätt än de som argumenterar för att bioenergi från skog ger en kolskuld för att det tar tid för träden att växa upp igen. Läs mer i Forest Ecology and Management.

Andersson & Westholm, 2018: Hur forskningsprogrammet Future Forests styrdes av skogsindustrin

Andersson och Westholm är samhällsvetare som har undersökt forskningsprogrammet Future Forests 2009-2012. De finner att skogsindustrin har haft stor makt över programmet, från formuleringen av ansökan som först underkändes av en internationell granskning av forskare och sedan ändå godkändes, till vilka intressenter som fick inflytande i programmet och hur forskningen sedan kommunicerades. Risken är att forskningsprogrammet döljer existerande konflikter och inte kan fånga in framtida risker. Läs mer i Science, Technology and Human Values.

Piirainen2015: Kalhyggen leder till minskat kollager i jorden

Piirainen med kollegor mäter kolhalten i jorden i en skog som kalavverkas och harvas och jämför det med en skog som får stå kvar. Efter tio år finner de att kolhalten i jorden ovanför mineraljorden har minskat med 50 % efter tio år, medan mineraljordens kolhalt är oförändrad. Läs mer i European Journal of Soil Science.

Jonsson2016: Ökad mängd död ved i södra Sverige beror på stormar, inte ändrat skogsbruk

Jonsson med kollegor analyserar tillgången på död ved, som är viktig för biologisk mångfald, i  den svenska skogen. Skogspolitikens mål är att öka tillgången på död ved, och den har faktiskt ökat med 25 % sedan mitten på 90-talet, men det beror främst på stormar och inte på ändrade skogsbruksmetoder. Det är dessutom bara i södra Sverige som volymen ökat – i norra Sverige är den stabil eller minskande. Läs mer i Forest Ecology and Management.

Liang2016: Blandskog har högre produktivitet globalt

Liang med kollegor har undersökt över 750 000 provytor i 44 länder och konstaterar att ju fler trädarter som finns i ytorna, desto högre blir virkesproduktionen. Läs mer i Science.

Svensson2018: Fragmenteringen av skogslandskapet hotar naturvårdsmål

Svensson med kollegor analyserar fragmenteringen av skogslandskapet i ett utsnitt av Norrlands inland under 50 år. De diskuterar hur svårt det blir att nå FN:s Aichimål och binda ihop de fragment av naturskogen som finns kvar, så att arter kan sprida sig och finnas kvar. Läs mer i Conservation Biology.

Körner2017: Kollagret ökar med trädens ålder, inte deras tillväxthastighet

Enligt Körner så kommer inte snabbväxande träd att leda till att skogens kollager ökar – det ökar bara omsättningen av kolet. Istället är det långlivade träd som leder till att kollagret ökar.  Läs mer i Science.

Achat2015: Markkolet minskas på grund av intensiv skogsskörd

Achat med kollegor analyserar resultat från många tidigare artiklar i ämnet och kommer fram till att avverkningar där man även tar ut GROT (grenar och toppar) leder till att kolhalten i marken blir lägre än avverkningar där GROT lämnas kvar. Analysen inkluderar även djupare marklager. Läs mer i Nature Scientific Reports.