Författarna till denna artikel har granskat ett flertal studier som handlar om ökad användning av bioenergi med syfte att mildra växthuseffekten. Det vill säga, minska utsläppen genom att ersätta fossila bränslen med biobränslen. De finner att många studier utgår från ställningstaganden som är otydliga eller antaganden som inte motiveras. Studier som förutspår en stor ökning av användning av bioenergi har alltsomoftast för optimistiska antaganden om t ex kolinbindning efter skogsavverkning. T ex att skogstillväxten kan öka genom gödsling eller genom ett återbeskoga jordbruksmark och på så vis kompensera det ökade uttaget. Artikelförfattarna klargör att vidlyftiga antaganden inte bör kan ligga till grund för politiska beslut utan vidare.

Läs hela studien i Renewable and Sustainable Energy Reviews.

Denna artikel har granskat ett flertal studier, från Kanada, Sverige och USA, som handlar om ökad användning av bioenergi med syfte att mildra växthuseffekten. Det vill säga, minska utsläppen genom att ersätta fossila bränslen med biobränslen. De finner att många studier utgår från ställningstaganden som är otydliga eller antaganden som inte motiveras. Studier som förutspår en stor ökning av användning av bioenergi har alltsomoftast för optimistiska antaganden om t ex kolinbindning efter skogsavverkning. T ex att skogstillväxten kan öka genom gödsling eller genom ett återbeskoga jordbruksmark och på så vis kompensera det ökade uttaget. Artikelförfattarna klargör att vidlyftiga antaganden inte bör kan ligga till grund för politiska beslut utan vidare.

Läs hela studien här.

In denna artikel räknar Nabuurs m. fl. hur lång tid det tar innan ökad skogsavverkning uppnår återbetalar sig genom att ersätta fossila bränslen. Artikeln är snarlik tidigare arbeten från t ex Ter-Mikaelian, men författarna väljer att fokusera på ett annat budskap. De utgår ifrån landskapsmodellen, vilket betyder att de anser att avverking kompenseras momentant av tillväxt på annat håll. Därav slutsatsen att det inte föreligger någon kolskuld, och bara om man ökar avverkningsnivån tar det ett antal decennier för att komma ikapp. Där finns också antaganden om att fossil energianvändning (den som ska ersättas) är oundviklig. Författarna avfärdar studier som räknar fram till att det finns en stor kolskuld som “orealistiskt”.

Läs hela studien här.

Denna översiktsartikel går igenom den vetenskapliga litteraturen om kolskuld och återbetalningstid. Det vill säga, hur lång tid tar det innan kolet från skogsråvaror åter har bundits in? Anledningen till undersökningen är att det finns rapporter som hävdar att återbetalningstiden är flera hundra år medan andra räknar sig fram till en handfull år bara. Vad gäller? Genom att använda en automatisk analys av 245 olika scenarion kommer Bentsen fram till själva modellen som använts, och de antaganden som gjorts (t ex här och här) förklarar skillnaden i återbetalningstid. Andra faktorer är hur mycket kol som sparas in om man ersätter fossilt kol med biobränslen, och vilka delar av träden som eldas upp. Det senare förutsätter att det finns rester om vi hugger skog för virke. Det är inte heller säkert att all bioenergi verkligen ersätter fossil energi. Slutsatsen blir då att det är vanskligt att göra politik baserad på enskilda vetenskapliga artiklar och att man ska granska premisserna för en studie noggrant.

Läs hela studien Renewable och Sustainable Energy Reviews.

Ellison med kollegor argumenterar för att skogen är otroligt viktig för hur vattnet flödar i ekosystemen. Människans tillgång på vatten är beroende av skogen, och skogen är också mycket viktig för att kyla ner temperaturen lokalt. Läs mer i Global Environmental Change.