Träd i skogen länkas ihop av ett nätverk av mykorrhizasvampar. Mykorrhizasvampar kan lättare utvinna näringsämnen och mineral ur marken än vad växter kan, och svamparna ger en del av dessa näringsämnen och mineral till växten i utbyte mot kolhydrater, som svamparna inte kan producera själva. Genom detta nätverk av svamp kopplas rötterna mellan träden ihop av hyfer, svamptrådar. Dessa nätverk är viktiga för hela skogen men också för kolinlagringen och måste därmed bevaras. Därför ska markberedning undvikas. Professor Suzanne Simard (institutionen för skogsvetenskap, University of British Columbia) berättar om det i en TED föreläsning “The networked beauty of forests”:

Citat från föreläsningen: “Hela världen snyter sig med våra gammelskogar”. Läs mer på hennes webbplats.

Averill m. fl. (2014) jämför två olika grupper av mykorrhiza-svamp som är involverade i nedbrytning av organiskt material. Jordar i ekosystem som domineras av växter som samarbetar med ekto- och ericoid mykorrhiza (EEM-svampar) är vanliga i tempererade och boreala ekosystem, men finns också i tropikerna. Dessa jordar innehåller 70% mer kol per kväve-enhet än jordar i ekosystem som domineras av arbuskulär mykorrhiza (AM-svampar), som mestadels återfinns i tropikerna. EEM-svamparna producerar enzymer som ger dem större tillgång till organiska kvävekällor. Detta minskar nedbrytningshastigheten och således lagras mer kol i jorden. AM-svamparna saknar många av dessa enzymer och därför går nedbrytningen av kol i jorden snabbare. Läs hela artikeln i Nature. En editorial i samma nummer av tidskriften tillför lite extra krydda i och med upptäckten att det osynliga är minst lika viktigt som det synliga när det gäller kolinlagring.