Forskarupprop2018 mot användning av hela träd till bioenergi

Nästan 800 forskare skriver i januari 2018 till EU-parlamentet att förbränning av hela träd för bioenergi (till skillnad från förbränning av grenar och toppar och restprodukter i industrin) inte borde få räknas som förnyelsebar energi.

EASAC2017: Bränn inte hela träd för bioenergi

EASAC är ett rådgivande organ till EU, som organiseras av alla vetenskapsakademier i EU-länderna. I denna rapport granskar EASAC vilka funktioner skogen har och konflikterna kring dess användning. De går igenom forskningen om bioenergi från skog, och rekommenderar att hela träd inte används till bioenergi, därför att det har negativa klimateffekter. En uppföljande rapport från 2019 som går igenom ny forskning drar samma slutsats.

FERN2019: EU:s skogar i fara

Den europeiska miljöorganisationen FERN går igenom hoten mot skogen i olika länder runt om i Europa, däribland i Sverige. Läs hela rapporten.

Angelstam2019: Från skydd av skog till grön infrastruktur

Denna mycket viktiga rapport går igenom skyddet av skog i Sverige med Örebro län som exempel. Angelstam konstaterar att vi har långt kvar till att nå Aichi-målen, inte bara på grund av att den skyddade arealen är för liten, utan också på grund av att områdena är för små och inte är sammankopplade. Rapporten är publicerad av Länsstyrelsen i Örebro.

Jonsson2019: Blandskog i produktionsskogar kan leda till högre virkesproduktion

Jonsson med kollegor undersöker ekosystemtjänster hos produktionsskogar med blandningar av gran-tall, gran-björk och tall-björk med olika proportioner av de olika trädarterna. De finner att ett antal kombinationer av dessa leder till högre produktion speciellt av virke och blåbärsris. Läs mer i Nature Plants.

Ellison2017: Skogen är avgörande för tillgången på vatten

Ellison med kollegor argumenterar för att skogen är otroligt viktig för hur vattnet flödar i ekosystemen. Människans tillgång på vatten är beroende av skogen, och skogen är också mycket viktig för att kyla ner temperaturen lokalt. Läs mer i Global Environmental Change.

Cintas2017: Skogens roll för bioenergi

Cintas med kollegor argumenterar för att skogen borde användas för att substitutera fossila bränslen. De modellerar två energiscenarier och fyra skogsbruksscenarier och räknar på ett annat sätt än de som argumenterar för att bioenergi från skog ger en kolskuld för att det tar tid för träden att växa upp igen. Läs mer i Forest Ecology and Management.

Boysen2017: Det är svårt att hindra klimatförändringarna genom att lagra kol från odlad biomassa

Boysen med kollegor uppskattar möjligheterna till att minska klimatförändringarna genom att odla biomassa som sedan används till långlivade produkter, alternativt bränns upp, varpå koldioxiden fångas upp och sedan lagras under marken (detta brukar kallas BECCS, bioenergy with carbon capture and storage, och IPCC:s scenarier beror av det). De finner att det skulle vara svårt att göra detta i tillräckligt stor skala eftersom det skulle konkurrera med matproduktion och med naturliga ekosystem. Dessutom skulle det kräva bevattning i stor skala och bättre teknologi för att fånga in kol. Läs mer i Earth’s Future.

Andersson & Westholm, 2018: Hur forskningsprogrammet Future Forests styrdes av skogsindustrin

Andersson och Westholm är samhällsvetare som har undersökt forskningsprogrammet Future Forests 2009-2012. De finner att skogsindustrin har haft stor makt över programmet, från formuleringen av ansökan som först underkändes av en internationell granskning av forskare och sedan ändå godkändes, till vilka intressenter som fick inflytande i programmet och hur forskningen sedan kommunicerades. Risken är att forskningsprogrammet döljer existerande konflikter och inte kan fånga in framtida risker. Läs mer i Science, Technology and Human Values.

Piirainen2015: Kalhyggen leder till minskat kollager i jorden

Piirainen med kollegor mäter kolhalten i jorden i en skog som kalavverkas och harvas och jämför det med en skog som får stå kvar. Efter tio år finner de att kolhalten i jorden ovanför mineraljorden har minskat med 50 % efter tio år, medan mineraljordens kolhalt är oförändrad. Läs mer i European Journal of Soil Science.