Pukkala2016: Vilken skogsskötsel ger flest ekosystemtjänster?

Pukkala analyserar olika skogsskötselmodeller för olika ekosystemtjänster, nämligen mängden timmer, mängden lingon och blåbär, utseende på skogen, kolbalansen och habitat för lavskrikan. Modellerna som studerats är trakthyggesbruk med jämnåldrig skog eller med olikåldrig skog samt kontinuitetsskogsbruk. En sammanvägd bedömning föreslår att kontinuitetsskogsbruk ger bäst utbyte av ekosystemtjänster. Även om modellen är anpassad för Finland skriver författaren att en annan prioritering av ekosystemtjänster troligtvis inte kommer förändra rankningen av modellerna. Läs hela artikeln i Forest Ecosystems.

Pukkala2014: Bioenergi, kontinuitetsskog och kolinlagring

Pukkala använder ett planeringsverktyg för skogskötsel för att analysera kolbalansen i skogen under olika scenarion. Han frågar sig om skörd av skogsråvaror för bioenergi och kontinuitetsskogsbruk ökar kolinlagringen. Det visar sig att t.ex. stubbrytning ger en substitutionseffekt (man kan ersätta fossila bränslen med det) men å andra sidan minskar skogens kollager, så att nettot blir ungefär noll. Att ersätta kalhyggen och återplantering med gallring och kontinuitetsskogsbruk har däremot en direkt positiv inverkan på kolinlagringen. Läs hela artikeln i Forest Policy and Economics.

Gamfeldt2013: Fler ekosystemtjänster med blandskog

Gamfeldt m. fl. har studerat 400,000 km2 skog och sammanställt mängden ekosystemtjänster som vi kan få av dessa skogar. Det visar sig att skogar med flera trädarter har påtaglig högre produktion av nästan alla ekosystemtjänster, inklusive virke, kollagring, vilt och bär. Produktion av biomassa var 50% högre med fem än med ett trädslag. Läs hela artikeln i Nature Communications.

Felton2016: Ersätta monokulturer med blandade skogar

Felton m. fl. sammanställer litteraturen om att ersätta rena granbestånd med blandningar gran-björk eller gran-tall. Detta får direkt positiv effekt för biologisk mångfald och innebär minskad risk för sjukdomar och angrepp av skadedjur. Även stormskador skulle minska på grund av detta. Efter stormen Gudrun införde regeringen subventioner för att ersätta de 75 milj m3 skog som föll med blandskog. Författarna diskuterar varför detta inte hände utifrån att en osäkerhet rådde bland skogsägare varför de valde att åter plantera gran, trots de uppenbara fördelarna med blandskog. Läs hela artikeln i Ambio.

He2016: Dikade torvmarker är kolkällor

He et al. 2016 har studerat en produktiv granskog på dikad torvmark under en 60-års period i Skogaryd. Under denna period lagrades 60 kg koldioxid m-2 i biomassan medan 97 kg koldioxid eq m-2 släpptes ut till atmosfären. Det unga skogsekosystemet utgjorde en netto-kolutsläppskälla fram till 39 års ålder. Först därefter balanserade de planterade trädens tillväxt upptaget av de tidigare koldioxidutsläppen och blev en kolsänka. Torvmarken bidrog dock även till utsläpp av lustgas och om de utsläppen räknas med blev ekosystemet återigen en källa till växthusgaser.

Om skogen avverkas vid 80 års ålder anses det mesta av det lagrade kolet frigöras eftersom skogssystemet då bara tillfälligt tagit upp kol. Om biomassan används till att producera produkter med kort livslängd resulterar det i att skogsekosystemet blir en stor växthusgaskälla.

Läs den hela artikeln i Biogeosciences här.

Thomas2012: Kolinnehåll i olika trädslag

Thomas och Martin har sammanställt den vetenskapliga litteraturen över kolinnehåll i olika trädslag. Detta är viktigt om man vill uppskatta mängden kol som är lagrad i en skog. Författarna finner att siffrorna som IPCC hanterar för detta ändamål avviker några procent från det som framgår av litteraturanalysen. Läs hela artikeln i Forests.

McMahon2014: Genomik och bevarandebiologi

McMahon m. fl. skriver om vikten av genetik i bevarandebiologin, för att uppskatta livskraften i en population av en hotad art. De utvecklar en modell för hur genomik kan tillämpas inom bevarandebiologi. Läs hela artikeln i Evolutionary Applications.

Frey2016: Gammelskog minskar klimatförändringar lokalt

Frey m. fl. modellerar klimatförändringarnas konsekvenser lokalt med ett finmaskigt nät. De finner att gammelskog fungerar som buffert så att temperaturhöjning minskas med uppemot 2.5oC. Därför kan ett stopp för avverkning av gammelskog och skogsskötselmetoder som härmar gammelskog hjälpa till som en slags försäkring mot utarmning av den biologiska mångfalden. Läs hela artikeln i Science Advances.

Sundqvist2014: Metanutsläpp från kalhyggen och stubbrytning

Sundqvist m. fl. har mätt metanutsläpp respektive upptag på kalhyggen med eller utan stubbrytning, i gallrad skog och i opåverkad skog i mellan Sverige. Detta är viktigt eftersom metan är en mycket kraftig växthusgas. De kommer fram till att opåverkad skog och gallrad skog är metansänkor, det vill säga att metan tas upp från luften (något mindre i gallrad skog), medan kalhyggen med eller utan stubbrytning släpper ut metan, mest på grund av förändringar i vattennivåer. Dessa data bör tas med när växthusgasnettot från skogsbruksåtgärder beräknas. Läs hela artikeln i Biogeosciences.