RSPB2014: Smutsigare än kol?

Royal Society for the Protection of Birds har tillsammans med Greenpeace och Jordens vänner skrivit en rapport om planerna som regeringen i Storbritannien har angående bioenergi. Baserat på data från departementet för energi och klimatförändringar kommer de fram till att en storskalig övergång till bioenergi (för både el och värme) inte innebär någon klimatvinst, därför […]

Linder1992: Förändringar i norra Sveriges skogar 1870-1991

Linder och Östlund beskriver skogshistoriken i norra Sverige mellan 1870 och 1991, och drar slutsatsen att det moderna skogsbruket förändrat skogen i grunden. Läs mer här.

Lacroix2016: Kolutsläpp från markbunden organisk material efter kalhyggen

Lacroix m. fl. har mätt mängden kol bunden till olika komponenter av jordlagret i skogar som kalavverkats någon gång och gammal skog i nordöstra USA. De finner att kalhyggen leder till att kolet läcker ut även från de delar av jordlagren där det binder starkt i gamla skogar. Kalhyggen ledar därför till stor förlust av lagrad kol i marken. Läs hela artikeln i Soil Science eller spana in en populärvetenskaplig webbsajt som förklarar artikeln.

Riipinen2012: Organiska molekyler och atmosfäriska partiklar

Riipinen m.fl. beskriver hur nanopartiklar i atmosfären uppstår från salter och olika organiska molekyler, t.ex. från naturliga processer i skogen. Sådana partiklar är viktiga för att förstå hur moln bildas, och således för klimatet. Läs hela artikeln i Nature Geoscience.

Spracklen2008: Skog, atmosfäriska partiklar, moln och klimat

Sprackler m.fl. pekar på att aerosoler, små partikler i luften, kan härstämma från molekyler från skogen och att moln då bildas snabbare. Detta i sin tur kan leda till att den värmande effekten från att skog har låg albedo kompenseras helt. Läs hela artikeln i Philosophical Transactions of the Royal Society eller ladda ner en pdfversion här.

Payeur2012: Koldioxidutsläpp i svartgranskogar i olika åldrar

Payeur-Poirier m.fl. har mätt nettokoldioxidutsläpp i svartgranskogar i olika åldrar i USA. De finner att en nyskördad yta (8 år efter avverkning) släpper ut koldioxid medan en ung skog (33 år) tar upp CO2. En något äldre skog (105 år) är fortfarande en kolsänka men inte i lika hög grad som ungskogen. Läs hela artikeln i Agricultural and Forest Meteorology.

Amiro2010: Koldioxidutsläpp efter störningar i skogar i Nordamerika

Amiro m.fl. har granskat koldioxidutsläpp efter störningar i skogar i hela Nordamerika på 180 olika ställen. Störningstyper inkluderar avverkning, brand, insektsangrepp, stormfällen och gallring. Stora skillnader uppmättes beroende på breddgrad och skogstyp. Efter avverkning eller annan storskalig störning tar det 10-20 år innan skogen åter blir en kolsänka. Läs hela artikeln i Journal of Geophysical Research.

Bringing back the light

Kanadensisk film om restaurering av plantager genom att selektivt ta bort träd för att få mer ljus in i skogen. Bra samarbete mellan skogsekologer och ursprungsbefolkningen i västra Kanada.

Jordbruksverket2015: Utsläpp av växthusgaser från torvmark

Jordbruksverket ger rekommendationer för att minska utsläppen av växthusgaser från torvmark genom att återintroducera våtmarker. De rekommenderar att i första hand bör dikad åkermark med ett tjockt torvskikt eller dikad näringsrik skogsmark som är frisk-fuktig eller torrare återvätas. När en våtmark återskapas bör dock hänsyn tas till andra miljömål än klimatmål samt till jordbruks- och skogsproduktion. Ladda ner rapporten här.

Holm2009: Energieffektivisering och rekyleffekten

Holm och Englund har analyserat energieffektivisering i USA och sex europeiska länder under perioden 1960-2002. De finner en stor skillnad mellan den uppnådda effektiviseringen och den faktiska användningen av energi och naturresurser – effektivisering leder inte nödvändigtvis till lägre energianvändning. För att minska användningen av naturresurser som medför negativa effekter på ekosystemen behövs konsumtion styras utifrån just resursanvändning. Läs hela studien i Ecological Economics.