Hanski2004: Utdöendeskuld och behovet av skyddad skog

Hanski (2004) skriver i ”How Much, How To?”, på uppdrag av Birdlife International, att flertalet djur, fåglar, insekter, växter och svampar riskerar att utrotas på grund av att deras naturliga livsmiljöer försvinner. En del arter finns fortfarande på enstaka lokaler men deras populationer är för små och deras miljöer för fragmenterade för att de skall överleva långsiktigt. Detta kallas för utdöendeskuld. Läs mer i ”How Much, How To?” (Birdlife 2004).

Berglund2009: Habitatkrav hos vedlevande arter

Berglund, O’Hara och Jonsson (2009) uppskattar habitatkrav hos vedlevande arter i fragmenterade boreala naturskogar. De bygger en modell som förklarar spridningen av olika arter till stor del. Dock finns det skillnader mellan olika skogsrester som inte kan förutsägas med modellen och som antas bero på historik, spatiala faktorer eller på slumpen. Slutsatser om huruvida en biotop är skyddsvärd bör därför inte dras baserad bara på förekomsten av hotade arter. Läs hela artikeln i tidskriften Conservation Biology

Berglund2008: Sårbarhet för utdöende hos vedsvampar

Berglund och Jonsson (2008) uppskattar sårbarheten för utdöende hos vedlevande svampar i fragmenterade nordliga boreala skogar i Sverige genom att jämföra nyckelbiotoper som varit isolerade under olika långa perioder. En utdöendeskuld finns för arter som specialiserat sig på grova lågor och gammelskog, vilket visar på att det inte räcker med att bara spara nyckelbiotoper. Läs hela artikeln i tidskriften Biological Conservation.  

Berglund2005: Utdöendeskuld hos lavar och svampar i boreala skogar

Berglund och Jonsson (2005) verifierar utdöendeskulden hos lavar och svampar i nordliga boreala skogar i Sverige genom att jämföra rester av gammelskog i ett skogsbrukslandskap med mindre gamla skogspartier inom ett våtmarksområde som under 1000-tals år har varit i dynamisk jämvikt. De finner att svampar snabbt minskar på grund av fragmentering av habitat medan mer lavar fanns kvar än det som förväntats jämfört med modellering. Läs artikeln i tidskriften Conservation Biology

Hottola2009: Vedlevande svampars ekologi och hur de påverkas av skogsbruk

Hottola (2009) har i sin doktorsavhandling studerat ekologin hos vedlevande svampar och hur den påverkas av skogsbruk och fragmentering. Förlust av habitat och fragmentering påverkar inte bara artdiversiteten utan också den relativa förekomsten av arter liksom interaktionen mellan arter. Detta påverkar sannolikt de näringskedjor som de vedlevande svamparna är involverade i men också funktionen hos hela skogsekosystemet. Avhandlingen understryker vikten av att skydda sammanhängande och stora skogsområden av hög kvalitet istället för små fragment som är utspridda över landskapet. Läs Hottolas avhandling här.

Hanski2002: Utdöendeskuld på grund av habitatfragmentering

Hanski och Ovaskainen (2002) skriver om att utdöendeskuld beror på landskapshistoriken. Eftersom utdöendet ofta går långsamt är det lätt att underskatta mängden hotade arter. Läs hela artikeln  här i tidskriften Conservation Biology.

Smart hänsyn i skogen?

Forskningsprojektet ”Smart Hänsyn i Skogen” lät föreningen Skydda Skogen leda en exkursion i Bergslagen år 2012. Filmen visar tydligt att hänsynen har brister ur biologisk mångfalds-perspektiv men även ur klimat-perspektiv.

Hansen2008: Vilken koldioxidhalt bör vi sikta på?

Hansen m.fl. skriver om den historiska halten av koldioxid i atmosfären och klimatets känslighet för snabba förändringar av CO2-halten. De kommer fram till att koldioxidhalten måste stanna under 350 ppm. Nuvarande värdet ligger dock redan över 400 ppm. Ladda ner hela artikeln (Open Access).

Steffen2015: Planetära gränser bör styra utveckling

Steffen m.fl. uppdaterar konceptet om de planetära gränserna som introducerats av Rockström. Två gränser är synnerligen viktiga: klimatet och biosfärens integritet (funktionelle akosystem), eftersom överskridande av en av dessa kan leda till att jorden går över till ett nytt tillstånd. Läs hela artikeln i Science.

Ciancio2006: Omvandling av bokskog till kontinuitetsbruk

Ciancio m. fl. beskriver hur bokskogsplantage i centrala Italien omvandlas till kontinuitetsskogar för att förebygga den erosion och förlust av biologisk mångfald som kalhyggesbruk medför. Genom experiment med olika gallringsscenarion kommer de fram till en metod för att skörda träd med minskad påverkan på andra ekosystemtjänster. Läs hela artikeln i Forest Ecology and Management.