Jonsson2009: Hur lagras kol i den boreala skogen?

/i , /av

Jonsson och Wardle modellerar kolbalansen för olika skogar på öar där historiken över bränder är känd. Ett antal saker spelar in: sammansättningen av växterna har viss inverkan på mängden kol som lagras, men viktigast är bränderna. Förhållanden som maximerar kolinlagringen är ett moget ekosystem och avsaknad av bränder. Läs hela artikeln i Biology Letters.

Nässén2012: Betong- eller trähus?

/i , /av

Nässén m.fl. jämför om det lönar sig att bygga i trä istället för betong vad gäller klimatutsläppen. Svaret är – det beror på. Många faktorer spelar in, som exempelvis energiåtgång under husets livslängd och vad som händer efter det. Inget hus står för evigt och substitutionseffekten är därför inte lika självklar som skogsnäringen vill få oss att tro. Läs hela artikeln i Building and Environment.

Holtsmark2015: Hur mycket koldioxid genereras av att bränna ved?

/i , /av

Bjart Holtsmark har gjort en noggrann beräkning av hur mycket koldioxid som släpps ut när man eldar ved. Han inkluderar även påverkan på skogens kolförråd vid avverkningen. Med detta inkluderat är nettoutsläppet minst lika stor som från fossila källor. Det hjälper med andra ord inte klimatet om vi eldar med ved istället för fossila bränslen, i alla fall inte i ett 100 års perspektiv. Läs hela artikeln i Global Change Biology – Bioenergy.

Crowther2015: Räkna alla världens träd

/i , /av

Crowther och kollegor har med hjälp av flygbilder samt räkningar på marken kommit fram till att det finns 3.04 trillioner (miljon miljon) träd på jorden. Det är mycket mer än tidigare uppskattningar, men författarna uppskattar i alla fall att det totala antal träd har minskat med 46% på grund av människans påverkan. Läs hela artikel i Nature.

Suzanne Simard: svampnätverk i skogen

/i /av

Träd i skogen länkas ihop av ett nätverk av mykorrhizasvampar. Mykorrhizasvampar kan lättare utvinna näringsämnen och mineral ur marken än vad växter kan, och svamparna ger en del av dessa näringsämnen och mineral till växten i utbyte mot kolhydrater, som svamparna inte kan producera själva. Genom detta nätverk av svamp kopplas rötterna mellan träden ihop av hyfer, svamptrådar. Dessa nätverk är viktiga för hela skogen men också för kolinlagringen och måste därmed bevaras. Därför ska markberedning undvikas. Professor Suzanne Simard (institutionen för skogsvetenskap, University of British Columbia) berättar om det i en TED föreläsning ”The networked beauty of forests”:

Citat från föreläsningen: ”Hela världen snyter sig med våra gammelskogar”. Läs mer på hennes webbplats.

Averill m. fl. (2014) jämför två olika grupper av mykorrhiza-svamp som är involverade i nedbrytning av organiskt material. Jordar i ekosystem som domineras av växter som samarbetar med ekto- och ericoid mykorrhiza (EEM-svampar) är vanliga i tempererade och boreala ekosystem, men finns också i tropikerna. Dessa jordar innehåller 70% mer kol per kväve-enhet än jordar i ekosystem som domineras av arbuskulär mykorrhiza (AM-svampar), som mestadels återfinns i tropikerna. EEM-svamparna producerar enzymer som ger dem större tillgång till organiska kvävekällor. Detta minskar nedbrytningshastigheten och således lagras mer kol i jorden. AM-svamparna saknar många av dessa enzymer och därför går nedbrytningen av kol i jorden snabbare. Läs hela artikeln i Nature. En editorial i samma nummer av tidskriften tillför lite extra krydda i och med upptäckten att det osynliga är minst lika viktigt som det synliga när det gäller kolinlagring.