GFC2015: Biobränslen borde inte klassas som förnybar energi

Global Forest Coalition skriver i sitt nyhetsbrev från mars 2015 om biobränslen. De argumenterar för att biobränslen inte ska räknas som förnybar energi inom EU:s direktiv. Ladda ner rapporten här (på engelska).

Johnston2015: Elda ved för att rädda jorden?

Johnston och Van Kooten (2015) skriver om avvägningen mellan att elda med vedbaserad bioenergi kontra fossil energi. De beräknar att utsläppen från vedbaserad bioenergi överstiger de från fossila källor på en tidskala upp till 100 år. Det vill säga att det tar upp till 100 år för att nå klimatfördelar med eldning av vedbaserad bioenergi. Således kan en snabb omställning till en biobaserad ekonomi leda till att vi når tipping points i klimatet. Artikelförfattarna ifrågasätter biobränslenas påstådda klimatneutralitet. Läs hela artikeln i Ecological Economics. Ett nedladdningsbart dokument kan hittas här.

Rhemtulla2009: Historiska data visar kollagringspotential

Rhemtulla m.fl. har analyserat historiska data över skogstäcket i den amerikanska delstaten Wisconsin. De kommer fram till att det finns stor potential för att lagra mer kol i olika landskapsdelar. Läs hela artikeln i Proceedings of the National Academy of Sciences U.S.A.

SNF2014: Biobränslen för en hållbar framtid

Rapport från Naturskyddsföreningen (2014) om biobränslen. Går att ladda ner här (bara på svenska).

Ter-Mikaelian2015: Minskar skogsbiobränslen utsläppen av växthusgaser?

Ter-Mikaelian m. fl. (2015) menar att biobränslen från ved inte ger en direkt utsläppsminskning av växthusgaser. Det tar upp till hundra år innan återväxten av skogen är ikapp, så att på kort sikt (ett sekel) ger fossila bränslen lägre utsläpp. Därmed inte sagt att författarna förespråkar fossila bränslen, som trots allt är värre eftersom de har befunnit sig utanför den naturliga cirkulationen av kol i naturen (kolcykeln) under mycket lång tid. Men biobränslen är inte till hjälp om vi vill undvika att nå så kallade tipping points i klimatet vilket kan inträffa snart. Figur 2 finns i stycket om bioenergi, eller läs hela artikeln i Journal of Forestry.

Field2008: Hur mycket bioenergi finns det att tillgå?

Field m.fl. (2008) uppskattar hur mycket fossil energi som kan ersättas med biobränsle, och kommer fram att det inte kan vara mer än några få procent. Om mer skulle tas ut kommer matproduktionen i kläm. En svag punkt är att de inte tar hänsyn till möjligheten som en omställning till en huvudsakligen vegetibilisk diet skulle innebära. Läs hela artikeln i Trends in Ecology and Evolution. Pdf-dokument finns här.

Naudt2016: Skogsskötsel i Europa hjälper inte klimatet

Naudt m.fl. (2016) har analyserat den förändring som skett i Europas skogar sedan år 1750. De allra flesta naturskogar har ersatts av skogar och plantager av framför allt gran, bok eller tall, som sköts av människan. Omvandlingen av ljusa lövskogar till mörkare och tätare barrskogar har lett till att mer värme absorberas, framför allt i Mellaneuropa. Därtill påverkas även krontaket och evapotranspirationen (när vatten avgår till atmosfären från mark, vattenytor och växtlighet) vilket snarare bidrar till uppvärmning än motverkar klimatförändring. Trots att skogstäcket ökat med 10% i yta sedan 1750 har ett nettoutsläpp på 3 miljarder ton kol till atmosfären skett på grund av minskad inlagring av kol i skogen som helhet (inte bara i trädstockarna). Artikeln avslutas med meningen ”Frågan är nu huruvida det går att utforma en skogsbruksstrategi som kyler klimatet samtidigt som träproduktion och andra ekosystemtjänster bibehålls”. Läs hela artikeln i Science.

Alkama2016: Klimatpåverkan av förändrat skogstäcke

Alkama och Cescatti (2016) kombinerar satellitmätningar av lufttemperatur med högupplösta bilder från satelliter som visar förändringar i skogstäcket över hela världen. Genom att mäta temperaturen i det specifika området där avskogning alternativt återställande av skogstäcke sker får de en finmaskig bild av de lokala temperatureffekterna. Överlag höjer avskogning temperaturen, mest i torra områden, och minst i boreala områden. Ett intakt skogstäcke minskar den dagliga variationen i temperatur och kan således ha viktiga effekter lokalt. Läs hela artikeln i Science.

Lindroth2009: Stormar kan orsaka stor förlust av kol till atmosfären

Lindroth m.fl. modellerar hur stormar som Gudrun bidragit med mycket kol till atmosfären. I ett varmare klimat kommer sådana händelser uppträda oftare. Läs hela artikeln i Global Change Biology.

Holm2015: Ändrad skogsskötsel ger fler ekosystemtjänster från den boreala skogen

Stig-Olof Holm skriver att om vi återskapar semi-naturliga blandskogar istället för trädplantager så får vi en mer motståndskraftig skog. Detta betyder att det lagras mer kol i skogen, och samtidigt blir skogen inte lika känslig för störningar från insektangrepp, storm med mera. Även andra ekosystemtjänster än träproduktion fungerar bättre i sådana skogar. Läs hela artikeln i Journal of Sustainable Forestry.