Luyssaert2008: Gammelskogar är kolsänkor

Luyssaert m.fl. har gjort en genomgång av kända studier på kolbalansen i skogar världen över. De kommer fram till att gammelskogar fortsätter att binda kol i träden såväl som i marken.  Gammelskogen på norra halvklotet (600 miljoner ha) levererar 10% av den globala ekosystemsproduktionen, och dessa skogar lagrar ungefär 1 Pg C per år. (1 Pg = 1015 g). De förutspår att om dessa gammelskogar störs t.ex. genom skogsbruk att kolförrådet kommer att försvinna till atmosfären. Läs hela artikeln i Nature eller ladda ner pdf-en här.

Den svenska skogsbruksmodellen

Denna korta film (4 min) visar på ett lättsmält sätt hur det ser ut i den svenska skogen.

SkS2014: Skogsstatistisk årbok 2014

Skogsstyrelsen har producerat en bok med statistik över skogen årligen sedan 1940. Hämta hem upplagan för 2014.

ADB2011: Tillståndet i Sveriges skogar

Hämta rapporten här.

Nilsson2015: Skyddet av arter i Sveriges skogar

Michael Nilsson författade rapporten ”Skyddet av arter i Sveriges skogar” (2015), som gavs ut av föreningen Skydda Skogen. Den beskriver hur skogsbruket kommer undan sitt ansvar för den biologiska mångfalden och brister i tillämpningen av EU:s Art- och Habitatdirektiv, samt Sveriges artskyddsförordning. Därtill brister myndigheterna i sitt ansvar och uppföljningssystem. Hämta hem rapporten här och läs mer om hur rapporten överlämnats till miljöminister Åsa Romson.

Johansson2014: Jämförelse av subventioner till återvinning respektive gruvor

Johansson m.fl. jämför hur befintliga regelverk i Sverige gynnar eller missgynnar återvinning och gruvverksamhet. De finner att trots god tillgång till ”begagnade” metaller, med högre avkastning, så missgynnas återvinning till förmån för gruvor. Subventioner av gruvor var 60 gånger större än till återvinning år 2010. Dessutom är gruvverksamheten i landet undantagit från deponiskatt så att gruvindustrin slipper betala ungefär 40 miljarder kronor. Läs hela artikeln i Resources Policy.

Lundmark2014: Kan den svenska skogsindustrin minska klimatförändringarna?

Lundmark m.fl. modellerar olika produkter från skogen och deras inverkan på koldioxidutsläppen. Studien utgår från en business-as-usual modell där konsumtionen fortsätter att vara samma under de kommande hundra åren och räknar på substitutionseffekter. De drar bland annat slutsatsen att den bästa effekten uppnås för långlivade produkter såsom hus. Läs hela artikeln i Forests.

SkS2010: Landskapsansats för bevarande av skoglig biologisk mångfald

Skogsstyrelsen har 2010 följt upp 1997 års regionala bristanalys. Huvudfrågan var hur miljömålet ”Levande Skogar” kunde nås. Ladda ner rapporten här.

Rockström2009: Nio planetära gränser

Rockström m.fl. (2009) utvecklar konceptet ”planetära gränser” genom att lista tröskelvärden som ej får överskridas för att jorden ska hållas kvar i ett beboeligt tillstånd. Tre av dessa värden är redan överskridna: klimat, biologisk mångfald och kvävekretsloppet. Artikeln har citerats tusentals gånger på bara 6 år vilket är anmärkningsvärt. Det väsentliga budskapet i artikeln är att vi behöver beakta samtliga parametrar och inte bara fokusera på en av dem. Läs hela artikeln i Nature.

GFC2014: Smutsig förnybar energi från land-grabbing

Ska vi driva folk från deras hem i syd för att odla förnyelsebara bränslen till oss i norr? Global Forest Coalition tycker inte det är någon bra idé. Läs hela rapporten här (på engelska).