Clark2016: Dagens klimatpolitik kommer verkas i årtusenden

Clark m.fl. har satt in klimatförändringar de senaste 250 åren i ett längre perspektiv och finner att uppvärmningen går 50 gånger snabbare än vad är normalt mellan istid och varmare perioder. De argumenterar för att klimatpolitiken nu kommer ha konsekvenser under åtminstone 10 000 år framåt. Läs hela artikeln i Nature Climate Change.

Oliver2015: Biologisk mångfald och resiliens

Oliver m.fl. (2015) analyserar hur ekosystem kan fortsätta leverera olika ekosystemtjänster även under ett förändrat klimat. De finner att biologisk mångfald är en omistlig tillgång om vi ska säkerställa fungerande ekosystem på sikt. De poängterar även att projicerade förändringar i ekosystemen ska tas i beaktan för ekosystemens funktionalitet. Läs hela artikeln i Trends in Ecology and Evolution.

Averill2014: Kollagring i marken styrs av mycorrhizasvamp

Averill m. fl. (2014) jämför två olika grupper av mykorrhizasvamp som är involverade i nedbrytning av organiskt material. Jordar i ekosystem som domineras av växter som samarbetar med ekto- och ericoid mykorrhiza (EEM-svampar) är vanliga i tempererade och boreala ekosystem, men finns också i tropikerna. Dessa jordar innehåller 70% mer kol per kväve-enhet än jordar i ekosystem som domineras av arbuskulär mykorrhiza (AM-svampar), som mestadels återfinns i tropikerna. EEM-svamparna producerar enzymer som ger dem större tillgång till organiska kvävekällor. Detta minskar nedbrytningshastigheten och således lagras mer kol i jorden. AM-svamparna saknar många av dessa enzymer och därför går nedbrytningen av kol i jorden snabbare. Läs hela artikeln i Nature. En editorial i samma nummer av tidskriften bidrar med lite extra krydda i och med upptäckten att det osynliga är minst lika viktigt som det synliga när det gäller kolinlagring.

 

 

Mackey2013: Kolbalansen och klimatproblemet

Mackey m.fl. räknar på den populära tankegången att vi kan kompensera för användning av fossila bränslen genom att lagra kol på land. De kommer fram till att lagringspotentialen är begränsad och mycket mindre än det kända förrådet av fossila bränslen skulle kunna släppas ut. Således går det inte att kompensera mer än en bråkdel av utsläppen genom lagring på land. Läs hela artikeln i Nature Climate Change.

Öckinger2010: Utdöende på grund av splittrade habitat

Öckinger och Nilsson (2010) har undersökt förekomsten av lavar i 66 fragment av gammelskog vid två tillfällen med 10 års mellanrum. De finner att befintliga förekomster ofta mår bättre vilket de förklarar med minskad luftförorening. Dock försvinner lavar från skogarna på grund av fragmentering av habitat. Det finns således en utdöendeskuld som betyder att fler lavar kommer att försvinna på sikt. Läs hela artikeln i Ecology.

Lefcheck2015: Biologisk mångfald förstärker produktion av olika ekosystemtjänster

Lefcheck m.fl. analyserar sambandet mellan biologisk mångfald och ekosystemtjänster. De finner att ekosystem med stor biologisk mångfald har hög produktion av flera olika ekosystemtjänster, vilket betyder att det är fördelaktigt att bibehålla eller förstärka den biologiska mångfalden. Läs hela artikeln i Nature Communications.

Gottfried2012: Hur svarar fjällväxter på klimatförändringar?

Gottfried m. fl. (2012) beskriver hur det går att spåra påtagliga förändringar i fjällvegetation på alla Europas bergkedjor inom loppet av mindre än ett decennium. Detta förebådar en gradvis nedgång för habitat och ekosystem i fjällregioner. Läs hela artikeln i Nature Climate Change.

Ansholm2014: Klimatförändringar som hotar maskulinitet

Ansholm och Hultman gått igenom debattartiklar i svenska tidningar för att analysera vilka som är de mest framträdande och aktiva klimatförnekarna. Bilden de målar upp är att i allmänhet är det äldre inflytelserika män som litar blint på teknologiska framsteg och som avskyr regleringar från staten.  Dessa män (och en kvinna) beskriver sig själva som marginaliserade, bannlysta dissidenter som ser sig själva tvungna att tala ut mot ”klimatreligionen”. Läs hela artikeln i NORMA: International Journal of Masculinity Studies.

Tonini2012: Bioenergi från perenna växter

Tonini m.fl. (2012) har gjort livscykelanalyser av flera perenna växter som kan användas till bioenergi (antingen värme eller el). Salix (pil) är den mest lämpade med en netto-substitutionseffekt på 80 ton CO2-ekvialent per ha odlingsmark, dock med en stor osäkerhet beroende på hur man räknar CO2-effekten av förändrad landanvändning. Läs hela texten i Environmental Science & Technology.

Ehrlich2013: Kan vi förebygga civilisationens undergång?

Ehrlich och Ehrlich ger en dyster bild av samhällets tillstånd. De hävdar bestämt att en global kollaps av civilisationen är sannolik på grund överbefolkning, överkonsumtion och dåliga teknikval. Detta kan bara förebyggas med dramatiska förändringar i vårt sätt att leva. Läs hela artikeln i Proceedings of the Royal Society.