Tahvonen2010: Optimerad skötsel för olikåldrig tallskog

Tahvonen m.fl. arbetar fram en metod för att räkna på ekonomin för olikåldrig skog med kontinuitetsskogsbruk och jämför med plantagemodellen och kalhyggesbruk. Metoden har kalibrerats med fältstudier. Om målet är att maximera volymen så vinner kalhyggesbruk med återplantering. Men kontinuitetsskogsbruk med naturlig föryngring är mer lönsamt. Läs hela artikeln i Forest Ecology and Management.

Tahvonen2016: Kalhyggesbruk inte mer lönsamt

Tahvonen har gjort en modell för skogsplanering som inkluderar naturlig föryngring vilket konstigt nog de flesta modeller utelämnar. Med denna modell räknar han på olika scenarion och kommer fram till att lönsamheten för kalhyggesbruk är lägre i många av dessa. En viktig slutsats är att vanliga skogsekonomiska modeller, genom att bland annat inte räkna med naturlig föryngring, därför kommer fram till att plantageskogsbruk och kalhyggen är den mest lönsamma skogsbruksmetoden. Läs hela artikeln i Forest Policy and Economics.

Seidl2008: Mer kolinlagring med kontinuitetsskogsbruk

Seidl m.fl. rapporterar om en modelleringsstudie av skillnaden i kolinlagring när man byter från tallplantager och kalhyggen till kontinuitetsskogsbruk med antingen främst tall eller blandskog. Flera klimatscenarion testas med två olika skogsekonomiska modeller. Kontinuitetssskogsbruk lagrar mer kol under alla förhållanden, men effekten av blandskog på kolinlagring varierar mellan modellerna. Författarna anser att modellerna behövs utvecklas vidare för att explicit ta med kolinlagringsmål. Läs hela artikeln i Silva Fennica

 

Norden2013: Biologisk mångfald, kollagring och gammelskogen

Det nordiska ministerrådet har låtit författa en rapport om biologisk mångfald, kolinlagring och dynamiken i gammelskogen. Rapporten (på engelska) går att ladda ner här.

Lundmark2016: Jämförelse av kolbalans för kalhyggesbruk och kontinuitetsskogsbruk

Lundmark m.fl. jämför i en modelleringsstudie hur två skogsskötselmetoder, kalhyggesbruk och kontinuitetsskogsbruk, skiljer sig åt vad gäller kolinlagring. Artikeln utgår ifrån att tillväxt i de båda systemen är likadant och även uttagen i form av gallringar är likadana, och därför är slutsatsen att kolinlagringen under de här förutsättningarna är likadant inte förvånande. Men artikeln utgår ifrån att det även i kalhyggesscenariot är bara stammarna som tas ut, vilket i praktiken inte händer särskilt ofta. Läs hela artikeln i Ambio.

Liss2005: Energiinnehållet i olika trädslag

I en rapport från Högskolan i Dalarna har Jan-Erik Liss uppmätt energi innehållet i ved av olika tädslag. Ladda ner rapporten här.

Ceballos2015: Det sjätte stora massutdöendet är här

Ceballos m.fl. räknar fram att utdöendet av olika högre djur går upp till hundra gånger fortare på grund av mänsklig aktivitet. Författarna underlåter att skriva att de flesta av dessa arter levde på öar vilket gjort dem känsligare för invasiva arter (t.ex. råttor) och att inte många kontinentala arter dött ut. Å andra sidan finns det på kontinenter en stor utdöendeskuld på grund av habitatminskning. Läs hela artikel i Science Advances.

Luyssaert2010: Kolbalansen i Europas skogar.

Luyssaert m.fl. tittar på balansen mellan kolupptag och koluttag i Europas skogar 1990-2005. De kommer fram till att skogen har varit en kolsänka under denna tid på grund av att tillväxten varit högre än uttaget. Läs hela artikeln i Global Change Biology eller hitta en pdf här.

Smil2011: Att skörda jorden

Smil beskriver hur människan tar för sig av det som jorden har ett erbjuda. Världspopulationen av människor väger nu 10 gånger mer än alla andra däggdjur tillsammans och vi behöver mat. Genom att avskoga, torrlägga våtmarker etc. har mängden växtlighet på grund av människa minskat med 45%, varav 15% bara på 2000-talet! Det finns dock sätt att minska trycket på jorden. Läs hela artikeln i Population Development Research.

Stanturf2014: Restaurera 2 miljarder ha skog

Stanturf m. fl. har skrivit en stor översiktsartikel om att restaurera 2 miljarder hektar skog världen över. De kategoriserar fyra olika slags restaureringar:

  • Rehabilitering som återställer den önskade artsammansättningen i ett degenerat ekosystem,
  • Rekonstruktion som återintroducerar den naturliga vegetationen på land som använts till annat, såsom lantbruk, 
  • Reklamation återställer marker som är svårt degraderade, till exempel på grund av gruvverksamhet,
  • Ersättning (Replacement på Engelska för att få fyra R) som syftar på att man föregår klimatförändringar genom att flytta trädslag norrut.

Författarna pekar på att man ska beakta den sociala dimensionen vid ingrepp i skogar. Läs hela artikeln i Forest Ecology and Management.