Gustavsson2017 – Effekt på klimatet av skogsbruk genom substitution

Gustavsson m. fl. beskriver tre olika scenarion för skogsbruket i Sverige: business as usual, högre uttag av biomassa, samt lägre uttag än nuvarande. Utifrån det räknar de på hur klimatutsläppen varierar under ungefär hundra år framöver. De utgår även ifrån business as usual för förbrukningssida, vilket leder till att de konkluderar att det är bra på kort sikt att spara skog, så att mer koldioxid binds in, men att det på lång sikt är bättre att hugga skogen, och använda den till byggmaterial men även biobränslen. Studien är lömsk i och med att

  • Författarna underlåter att skriva att biologisk mångfald kommer att drabbas hårt även fortsättningsvis.
  • Författarna underlåter att nämna att med alla dessa tre scenarion är risken stor att tröskelvärden överskrids (tipping points).
  • Författarna negligerar att tekniska utvecklingar inom energiområdet (t. ex. solceller) kommer onödiggöra flytande bränslen.
  • Författarna negligerar faktumet att substitionseffekten inte fungerar i praktiken.

Du kan läsa hela studien i Renewable and Sustainable Energy Reviews.

Newbold2016: Har landanvändning gått över ekosystemgränsen?

Newbold m. fl. har sammanställt data över förlusten av den biologiska mångfalden över världen. Frågan är huruvida den planetära gränsen överskridits redan. De upskattar att den biologiska mångfalden på 58% av världens landyta har minskat mer än vad som är långsiktigt säkert. Detta kommer att försvåra de globala utvecklingsmålen. Författarna rekommenderar att de kvarvarande naturområden världen över sparas, och att även områden som nu används av människor restaureras till att bli mer naturliga. Läs hela studien i Science.

DeCicco2011: Biobränslen och kolet

Riktlinjer förordar i allmänhet biobränslen inom energi-, transport- och jordbrukssektorn av miljöskäl. Biobränslen antas ha lägre växthusgasutsläpp. Här föreslår DeCicco en livscykelanalys-metod som använder kol på årsbasis (Annual Basis Carbon; ABC) för att spåra förråd och flöden av kol samt andra växthusgaser under hela bränsleförsörjningskedjan. Detta gör det möjligt att behandla koldioxidutsläpp lika oavsett om bränslet är av biologiskt eller fossilt ursprung. Läs artikeln på SpringerLink här.

 

Pan2011: Världens skogar är en stor kolsänka

Här bedömer Pan m.fl. forskare att kolsänkan i världens skogliga ekosystem är stor. De slår fast att kolsänkan ökat i tempererade skogar men att boreala skogar inte uppvisat någon större förändring i kolsänka sedan 1990. Asiatiska delen av Ryssland stod för den största boreala kolsänkan men det hade inte skett någon förändring sedan 1990. Däremot hade kolsänkan ökat i europeiska Ryssland under perioden 2000-2007 (till skillnad från perioden 1990-1999) pga uppväxande skog på gamla jordbruksmarker, minskad skogsavverkning och ökning av lövskog. En ökning uppvisades i kolsänkan lagrad i biomassan i de nordiska länderna – dock inte i marken, där det noterades en stor minskning i kolsänka under perioden 2000-2007. I Kanadas boreala skogar minskade kolsänkan i biomassa med nästan hälften sedan 1990 pga intensiva skogsbränder och insektsangrepp (det sista ofta en konsekvens av planterade monokulturer och klimatförändringar). Läs mer i rapporten här.

Liao2010: Kolförråd påverkas av plantageskogsbruk

Det råder osäkerhet kring trädplantagers potential att lagra kol permanent. Här sammanfattar Liao m.fl. (2010) 86 experimentella studier för att kvantifiera skillnader i kolförråd mellan plantager och närliggande primär- och sekundärskogar (naturliga skogar). Resultaten visar att det finns en minskning i kolförrådet i kosystem bestående av plantager istället för naturliga skogar. Läs artikeln här.

Ut i naturen (NRK): Skogen verden glemte

Norge bidrar årligen med 2,4 miljarder kronor till skydd av tropiska skogar för klimatets skull. Men den norska skogen lagrar mycket mer kol än tropiska skogar. Hur kan det vara möjligt – och vad kan man göra med det?

Norsk dokumentär om den boreala skogen och klimatet som visades på NRK:s Ut i naturen (2014). Se dokumentären Skogen verden glemte här.

 

 

Naturvårdsverket2016: Nationell inventeringsrapport av växthusgasutsläpp 1990-2014

Sverige sammanställer årligen data om svenska utsläpp av klimatpåverkande gaser och rapporterar detta till FN:s klimatkonvention (UNFCCC). Från och med 2013 års utsläppsstatistik används nya rapporteringsriktlinjer från UNFCCC. Naturvårdsverket visar i sin nationella inventeringsrapport av växthusgasutsläpp för 2016, till skillnad från inventeringsrapporten från 2013, att en liten ökning i kolsänka skett under de senaste åren på grund av stagnerad avverkningstakt.  Eftersom avverkningstakten understiiger trädens tillväxt ökar kolförrådet i den levande biomassan. Naturvårdsverket slår dock fast att nettoupptaget av koldioxid påverkas kraftigt (minskar) pga avverkningar, stormar och andra störningar. Läs mer i rapporten här.

Naturvårdsverket2013: Nationell inventeringsrapport av växthusgasutsläpp 1990-2011

Sverige sammanställer årligen data om svenska utsläpp av klimatpåverkande gaser och rapporterar detta till FN:s klimatkonvention. Naturvårdsverket visar i sin nationella inventeringsrapport av växthusgasutsläpp för 2013 att nettoupptaget av koldioxid minskat i Sverige sedan 1990, framför allt under de sista åren (t.o.m. år 2011), till stor del på grund av ökade skogsavverkningar och stormarna 2005 och 2007 (s. 84). Läs mer i rapporten här.

Meyer2013: Mogen skog på torvmark lagrar inte kol

Meyer med flera har uppmätt växthusgaserna metan (CH4), lustgas (N2O) och koldioxid (CO2) i en skog som växer på dränerad bördig torvmark. Skogen var knappt en kolsänka men det fanns hög nivå av N2O utsläpp. Författarna uppskattar att skog på sådana marker inte bli några kolsänkar under sin livstid, vilket leder till att återbeskogning inte alltid är berättigad ur klimatsynpunkt, men att nyttan beror på de lokala förhållanden. Läs hela artikeln i Biogeosciences.

Bergh2000: Skogens kolbalans – många faktorer inverkar

Skogens årliga kolbalans kan variera mycket mellan olika år, beroende på solinstrålningen under växtsäsongen och temperaturen och klimatet under året. Kolfixeringen förändras under skogsbeståndets olika utvecklingsfaser. På kala ytor samt i ungskog avges koldioixid. När skogen sluter sig och nettoproduktionen är som störst når kolfixeringen en topp. Läs mer i SLU:s ”FaktaSkog”.