Ausjarliden sett från väg 45
Kalhygge vid Ausjaurliden, Norrbotten sett från väg 45, Foto: BM

Trä kan användas för att ersätta energikrävande material som betong, och biobränslen från skog kan ersätta fossila bränslen. Därför påstår skogsindustrin att skogsbruk motverkar klimatförändringarna.

Men många skogsprodukter, som pappers- och massaprodukter, kräver mycket energi att tillverka - över 20 % av Sveriges energianvändning går åt i skogsindustrin (enligt SCB). Dessa produkter är också kortlivade och binder inte kol länge som t.ex. ett hus i trä kan göra. Minst 80% av alla skogsprodukter i Sverige är kortlivade

Ett intensivt skogsbruk brukar innebära både markberedning och gödsling. Om markberedning används efter att skogen kalavverkats frigörs ännu mer av kolet i marken. Ju äldre skogen är, desto mer kol finns lagrat i marken, och ett intensivt skogsbruk minskar markkolet. Det tar i flera fall mer än 100 år för kollagren i en avverkad skog att återgå till det kollager som fanns innan skogen avverkades. Gödsling kan till en början öka kolinlagringshastigheten men bidrar samtidigt till stora utsläpp av lustgas (N2O). Lustgas är en växthusgas som är ca 300 gånger kraftigare än koldioxid vilket kan motverka skogens kylande effekt.

Det är inte självklart bra heller att utan vidare ersätta fossila bränslen med biobränslen, dels för att biobränslen från skog inte alls är koldioxidneutrala, och dels för att vi istället måste minska vår energianvändning totalt sett. Att hugga ner skogen för att t.ex. kunna fortsätta köra bil i storstäderna är inte hållbart för att vi ska respektera och hålla oss inom samtliga gränserna som ekosystemen sätter.

Tidsaspekten är också viktig. När en skog avverkas och används till bränsle eller kortlivade produkter släpps skogens kol ut i atmosfären, och tas inte upp förrän skogen vuxit upp igen. Intensivt brukad skog innehåller ett mindre kolförråd än gammal naturskog. Biobränslen från skog är förnyelsebara till skillnad från fossila bränslen som tillför helt nytt kol till kolcykeln. Atmosfären skiljer dock inte på om koldioxiden kommer från förbränning av fossila bränslen eller förnyelsebara bränslen – på kort sikt är klimatpåverkan är den samma. Modelleringsstudier pekar på att biobränslen t.o.m. kan ha större klimatpåverkan än fossila bränslen i ett 100 års perspektiv. Om vi inte minskar utsläppen drastiskt kan dock tröskelvärden i klimatet överskridas (tipping points) vilket kan göra klimatförändringarna oåterkalliga.

0
0
0
s2smodern