Den levande trädbiomassan i den svenska skogen, exklusive skyddad areal. Källa: Riksskogstaxeringen.

Trä används till bränsle och byggmaterial, men även papper, förpackningsmaterial, textil, och mycket annat. Forskning pågår ständigt för att hitta nya användningsområden. Politiker och näringsliv hyllar den så kallade nya bioekonomin som ska ersätta den gamla fossila ekonomin, men räcker skogen till för att ersätta allt vi får från fossil olja? Vi bör också fråga oss om det som används redan nu används på ett vettigt sätt om vi beaktar ekosystemets gränser. Till att börja med kan vi titta på vad den svenska skogen används till idag.

Tillväxt och avverkning

Tabellen visar siffror över tillväxt och avverkning med källhänvisningar (de gulmarkerade celler). Ungefär 76 miljoner ton (97-16.3-4.8), motsvarande drygt 75% av tillväxten, avverkas men en betydande del lämnas kvar i skogen (t ex grenar, stubbar). Mängden som är kvar varierar dock mycket mellan hyggen (se Myt 1 för en bild på ett "dammsugat" hygge).

Mängden som går till massaprodukter och/eller energi kan beräknas som: D = A - B - C - E, och här kan vi konkludera att ungefär 65% blir till just kortlivade produkter. Räknar man bara vilken del av den totala avverkningen blir kortlivad blir siffran D/(C+D) * 100 = 84%. Notera att beräkningarna baseras på några år i början på 2010-talet och att detta inte ger slutgiltiga svar för andra år.

     Stamvolym  Torrvikt1  CO2 ekvivalent Tillväxt Produktion
     (miljon m3)  (miljon ton)  (miljon ton)  % %
A  Tillväxt 1282 96.8  177.1 100  
B  Död ved  6.3 4.83  8.8 5  
C  Sågad virke  16.04 12.1 22.1 13 16
D  Massa/energi  84.1 63.6 116.3 65 84
E  Levande träd  21.6 16.35 29.8 17  
  1. En stamvolym på 1 m3 motsvarar ungefär 0.756 ton torr biomassa (källa: Riksskogstaxeringen).
  2. Trädstammarna växer med ungefär 128 miljoner m3 per år (2011-2015) motsvarande 97 miljoner ton torr biomassa1 om vi inkluderar stubbar, grenar och toppar (källa: Riksskogstaxeringen).
  3. Mängden död ved i skogarna ökar med ungefär 4,8 miljoner ton per år på grund av naturliga orsaker och skogsbruksåtgärder.
  4. 16 miljoner m3 sågade trävaror av barrträd produceras (siffran för år 2013 från Skogsstyrelsens årsbok 2014, kapitel 10), motsvarande 6.4 miljoner ton torr biomassa, medelvärde över en längre period är 4.3 milj. ton (Naturvårdsverket). Densiteten för sågad virke är ungefär 400 kg/m3.
  5. Den levande trädbiomassan ovan jord plus stubbar växer med ungefär 16.3 miljoner ton torr biomassa per år (se bild).

Kolbalansen

Vad har skogen och skogsbruket för effekt på kolbalansen? 1 ton torr ved ger ungefär 1,83 ton CO2 vid förbränning (och tvärtom vid fotosyntes) och således lagrar skogen 177 miljoner ton CO2 årligen.

Vi utgår (något optimistiskt) ifrån att sågade trävaror är tagna ur kolcykeln för evigt men att (något pessimistiskt) pappers- och massaprodukter återförs till atmosfären direkt. Den permanenta inlagringen per år är ungefär 30 miljoner ton CO2  i träden, 9 miljoner ton CO2 i död ved och 22 miljoner ton CO2 i virke. Resten, 116 miljoner ton CO2/år, släpps ut igen genom biobränslen och pappers- och massaprodukter (eller för att det ligger kvar i skogen). Det betyder att CO2-utsläppet på grund av skogsbruket och dess produkter är nästan dubbelt så stor som utsläppen från alla andra sektorer tillsammans (nedåtstapeln i det länkade diagrammet inkluderar alltså bara skogens nettotillväxt, och utsläppen från skogsprodukterna finns inte med i uppåtstapeln). Utsläppen från skogsprodukterna kompenseras visserligen av tillväxten i skogen, men ur klimatsynpunkt kan man ifrågasätta om vi borde släppa ut så mycket av skogens kol. Naturvårdsverket som sammanställer koldioxidutsläppssiffrorna redovisar alltså inte utsläppen från skogsbruket, utan kvittar det mot tillväxt i skogen, vilket gör det svårt att få sig en uppfattning om storleken. För att komplicera beräkningarna ytterligare ska man komma ihåg att mycket av skogsproduktionen exporteras och att en del kan hamna på deponi, och på så vis inte bidrar till CO2 utsläppen på en gång. Samtidigt importerar (!) Sverige biobränslen och hushållsavfall från andra länder för att eldas i t.ex. fjärrvärmeanläggningar.

Energibalans

Massa-, pappers- och pappersvaruindustrin samt trävaruindustrin använder drygt 50% av energin inom mineral- och tillverkningsindustrin (81,5 av totalt 155,2 TWh). Enligt Energimyndigheten 2014 stod biobränslen för 23% av den tillförda energitillförseln i Sverige (130 TWh av totalt 555 TWh). Av de biobränslen som används i Sverige kommer 90% från skogssektorn. Övriga biobränslen utgörs bl.a. av organiskt hushållsavfall och vegetabiliska och animaliska oljor. Den totala energiproduktionen av biobränslen från skogen blir då 117 TWh, och vi kan dra slutsatsen att energinettot för skogsbranschen är +35,5 TWh (6,5% av den totala energitillförseln). Uttryckt som EROI (Energy Return on Investment) ger detta 1,43 vilket är väldigt lågt jämfört med om man bara skulle skörda ved till pellets, då man kan uppnå EROI kring 20. Som energiproducent är skogsbruket alltså synnerligen ineffektiv, och det är för att pappers- och massaprodukter kräver mycket energi att tillverka.

0
0
0
s2smodern