Figur 1: Koldioxidhalten i atmosfären (Källa: NOAA/ESRL).

Atmosfärens koldioxidhalt ökar från år till år (Figur 1) och den globala temperaturen stiger. Utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser som till exempel vattenånga, metan, dikväveoxid och fluorföreningar i atmosfären orsaker den så kallade växthuseffekten vilket leder till globala uppvärmning. Vid sidan av temperaturökning förväntas smältande glaciärer, höjd havsnivå, ändringar i nederbördsmönster och ökad risk för extrema väderhändelser som exempelvis översvämningar, torka, värmebölja, stormar och bränder.  Mänskliga aktiviteter som avskogning, boskapsuppfödning och förbränning av fossila bränslen utgör stora bidragande orsaker till klimatförändringarna.   Enligt FN:s klimatpanel IPCC står avskogningen för ungefär 20% av de globala koldioxidutsläppen, vilket överskrider utsläppen från hela världens transportsektor (bilar, lastbilar och flygplan). Läs mer i IPCC:s rapport.

Växthuseffekten är egentligen en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar att delar av solens värmestrålning lämnar jorden. Utan dem skulle jorden medeltemperatur vara -18 grader. Men människans framfart har orsakat en förhöjd växthuseffekt och ett klimat i obalans.


Figur 2: Temperaturavvikelser 2015 sedan 1951-1980. Orange färg betyder varmare än genomsnittstemperatur och blå färg kallare än genomsnittstemperatur. Notera den blå fläckarna söder om Grönland och norr om Antarktis på grund av smältande is. (Källa: NASA/NOAA 2016).

Forskare menar att den säkra koldioxidhalten i atmosfären ligger på 350 ppm (parts per million) och  möjligtvis  ännu lägre.  Den nuvarande koldioxidhalten ligger på 403.9 ppm (mars 2016; se Figur 1) och ökar med ca 2-3 ppm per år.  Jordens genomsnittliga yttemperatur har ökat med ungefär 1.0°C sedan slutet av 1800-talet. De varmaste åren har uppmätts under de tre senaste decennierna (35 år), varav 15 av de 16 varmaste åren har uppmätts sedan 2001. År 2015 var det varmaste uppmätta året sedan 1880 (se Figur 2).  IPCC förutspår en temperaturökning på mellan 2-6.4 °C till år 2100.  Målet är att hålla temperaturhöjningen till mindre än 2°C för att undvika en global katastrof, vilket i och med klimatmötet i Paris 2015 skärptes till max 1.5°C.  Med andra ord behöver vi omedelbart minska vår energikonsumtion, stoppa avskogningen och skogsförstörelsen samt generellt minska våra utsläpp av växthusgaser.

En artikel i Nature 2009 (Rockström m.fl.) försökte identifiera gränsvärden för olika biofysiska planetära processer. Om gränserna överskrids finns risk för katastrofala och möjligtvis oåterkalleliga miljöförändringar. Gränserna har redan överskridits inom tre områden: förlust av biologisk mångfald, klimatförändringar och mänsklig påverkan på kväve- och fosforcykeln. Läs mer i artikeln om ekosystemets gränser.

0
0
0
s2smodern