Det blir allt mer populärt bland företag, organisationer och privatpersoner att klimatkompensera sina verksamheter och aktiviteter, som exempelvis flygresor, bilresor eller energianvändning i hushållet, genom att betala en extra kostnad till ett klimatkompenseringsföretag. Pengarna går i normala fall till olika miljöprojekt runt omkring i världen, ofta till utvecklingsländer. Idén går ut på att man kan kompensera den mängd koldioxid som man släpper ut genom att exempelvis plantera träd eller stödja vattenreningsprojekt i utvecklingsländer. Därigenom anses man ta ansvar för sina utsläpp och bidra till ett aktivt hållbarhets- och klimatarbete. Vi vet ju att skog lagrar koldioxid och eftersom skogstäcket i världen har minskat med ungefär hälften på grund av mänsklig påverkan skulle man teoretiskt kunna minska koldioxidhalten i atmosfären genom att återskapa sådana skogar.

Att klimatkompensera minskar inte de faktiska växthusgasutsläppen. Varje flyg- eller bilresa innebär en klimatpåverkan och endast genom att avstå från resan kan en riktig klimatvinst göras. I bästa fall kan man tjäna in utsläppen på sikt, vilket gör resan klimatneutral, men frågan blir då hur snabbt.

Politiska aspekter av klimatkompensation

Klimatkompensation är ett verktyg i det internationella klimatarbetet. FN:s Clean Development Mechanism (CDM) är en så kallad flexibel mekanism i Kyotoprotokollet. CDM-systemet syftar till att låta industriländer investera i projekt i utvecklingsländer, genom försäljning och handel av s.k. klimatkrediter (Certified Emission Reduction, CER), för att minska sina utsläpp av koldioxid. Varje CER-kredit motsvarar 1 ton koldioxid och är en del av Kyotoprotokollet.

I praktiken har CDM inte fungerat tillfredställande. Reglerna är omfattande och den administrativa hanteringen har varit tidsödande. Naturskyddsföreningen konstaterade redan 2005 att många av de CDM-projekt som dittills genomförts knappast bidragit till hållbar utveckling i värdlandet och inte heller inneburit någon nämnvärd teknikspridning. Swedwatch och Stockholm Environment Institute poängterar att kriterierna för vad som bedöms vara hållbar utveckling varierar mellan olika länder. Det saknas dessutom ibland uppföljning på hållbarhetsaspekterna i projekten och riktlinjer för hur samråd med lokalbefolkning och andra berörda ska ske.

På vilket sätt kan man klimatkompensera?

  • Plantera träd som tar upp koldioxid från luften. Så länga trädet står kvar finns kolen lagrad och många träd fortsätter lagra kol länge.
  • Köpa utsläppsrätter och ta bort dem från marknaden för utsläppsrätter i EU. Fram till hösten 2011 erbjöd utsläppsrätt.se klimatkompensation utan vinstintresse på detta sätt, men de slutade med det på grund av den stora osäkerheten om huruvida utsläppsmarknaderna faktiskt leder till lägre utsläpp.
  • Köpa solceller som producerar el som sedan kan användas för att ersätta fossila bränslen. ETC erbjuder en sådan service som utgår ifrån att man tjänar in utsläppen på 10 år och att solcellerna sedan blir klimatpositiva genom substitution. T.ex. skulle en flygresa Stockholm - London tur och retur kosta 750 SEK att kompensera (April 2016).

Nackdelar av klimatkompensering

Alternativ till klimatkompensering

Till att börja med är det viktigt att identifiera klimatpåverkande handlingar och beräkna motsvarande utsläpp. Under fliken Lösningar finns förslag för individer, företag och länder för att minska sin klimatpåverkan.

0
0
0
s2smodern