Människor har använt bioenergi sedan stenåldern genom att elda ved och annat organiskt material. De senaste 200 åren har dock dominerats av fossila bränslen som olja och kol, vilket möjliggjort en stor ekonomisk tillväxt och höjning av levnadsstandarden för en del av jordens befolkning. Men förbränning av fossila bränslen orsakar utsläpp av koldioxid, vilket förstärker växthuseffekten, med en rad negativa effekter som följd.

Går det att ersätta de fossila bränslena med biobränslen? Nej, inte om vi vill fortsätta med samma nivå av energianvändning. På global skala kan biobränslen bara ersätta några få procent av användningen av fossila bränslen, enligt Field m fl 2008. Produktionen av biobränslen begränsas av behovet av jordbruksmark till matproduktion och av behovet av att bevara ursprungliga ekosystem och biologisk mångfald. Field tar inte hänsyn till möjligheten att gå över till en vegetarisk diet - det skulle frigöra åkermark till annat än matproduktion. Men ändå blir det knappast tillräckligt för att ersätta fossila bränslen, särskilt eftersom befolkningsmängden fortsätter öka.


Effect of harvest for bioenergy used to replace coal on forest carbon stock changes and total greenhouse gas (GHG) emissions (stand level, from Ter-Mikaelian et al. 2014b). A. Accumulation of carbon in an unharvested forest stand. B. Carbon in the stand regenerating after harvest. C. Harvested biomass is used to produce wood pellets; life cycle GHG emissions from obtaining and producing wood pellets are lower than life cycle and combustion emissions of coal, resulting in a GHG benefit of using wood pellets to replace coal. D. Carbon sequestration parity is achieved when the sum of carbon in the regenerating stand and the GHG benefits of using wood pellets to replace coal reaches the amount of carbon in the stand if it had remained unharvested; carbon debt repayment is achieved when the sum of carbon in the regenerating stand and GHG benefits of using wood pellets to replace coal reaches the pre-harvest amount of carbon in the stand. Figur © författarna till artikeln.

Är biobränslen koldioxidneutrala? Själva poängen med biobränslen är ju att de inte ska tillföra nytt kol till kolcykeln såsom fossila bränslen gör. Men biobränslen är oftast ändå inte koldioxidneutrala. En ettårig energigröda som t. ex. raps och spannmål har en kort omloppstid, men kräver energi (ofta fossil energi) under odling och tillverkning. Förändringar i landanvändning bidrar också till att de inte är koldioxidneutrala - om man högg ner skog för att börja odla grödan, vilket händer i många delar av världen, har ekosystemet som helhet mycket mindre kolförråd än innan. Intensivt brukad skog har också ett mindre kolförråd än naturskog.

Efterfrågan på biobränslen är också stor inom EU, på grund av en policy som gynnar biobränslen. Råvaran kommer än så länge främst från europeiska skogar, men EU importerar också allt mer skogsbiobränsle från andra länder som USA och Ryssland. Vidare expansion kan uppmuntra till plantage i syd för import till EU.

Det påstås att utsläppen av koldioxid från trädbränslen kompenseras av ny växtlighet som tar upp koldioxid. Trädrester som lämnas kvar i skogen skulle, sägs det, ändå brytas ned till koldioxid. Men faktum är att koldioxidutsläppen från kvarlämnad biomassa i skogen pågår under en tid från några år upp till hundra år beroende på typen av biomassa. Koldioxidutsläppen vid förbränning av biomassa sker däremot direkt.

Skog har en lång omloppstid - om skogen huggs ner för att användas som biobränsle  hamnar kolet i atmosfären och bidrar till växthuseffekten på samma negativa sätt som kolet från fossila bränslen. Atmosfären gör inte skillnad på kol från förnyelsebara eller fossila bränslen. Det tar många år innan skogen har vuxit upp  igen och kompenserat kolutsläppet. Det korta tidsperspektivet (cirka 50 år) är viktigt, eftersom påverkan på klimatet kan bli oåterkallelig om vi inte agerar nu. Se artiklarna av HoltsmarkTer-Mikaelian (se bild intill) och Johnston & Van Kooten för en jämförelse av fossila bränslen med skogsbränslen, och beräkningar av hur lång tid som måste gå innan den växande skogen kompenserat för avverkningens kolskuld. Även forskare som förespråkar utökat skogsbruk för att rädda klimatet håller med om tidsåtgången för att bionenergi från skogen ska bli koldioxidneutral.

En analys gjord av några miljöorganisationer baserad på data från Department of Energy & Climate Change i England visar att elektricitet som genereras från förbränning av barrträd (från plantager) kan öka utsläppen av växthusgaser med 80%  jämfört med förbränning av kol under en 20 års period. Först efter en 100 års period blir utsläppen 14 procent mindre än vid kolförbränning. Professor John M. DeCicco från University of Michigan Energy Institute menar att allt tänkbart borde göras för att förhindra att kol avges till atmosfären som koldioxid. Klimatnyttan med biobränslen bör därför omvärderas.

Mer information finns i en rapport från Naturskyddsföreningen samt rapporter från Global Forest Coalition om biobränslen i EU samt om landgrabbing i syd för att få bioenergi i norr.

0
0
0
s2smodern