Ranesvare naturreservat i Jokkmokk/Gällivare - Foto: Frédéric Forsmark/Länsstyrelsen i Norrbottens län

Skog påverkar klimatet genom att kol släpps ut eller tas upp men även genom:

  • Albedo, som är den andel av solstrålningen som reflekteras från ytan. Om albedo är noll, reflekteras inget ljus. Mörka ytor har lågt albedo och absorberar med andra ord värme. Om albedo är ett, reflekteras allt ljus ut igen i en våglängd som har lättare att passera ut från jorden. Vita ytor som exempelvis moln, is och snö reflekterar solens strålning bra och har en kylande effekt (även om moln håller fast värme på undersidan).
  • Avdunstning av vattenånga. Skogar har en komplex påverkan på väder och klimat genom sin vattenavdunstning, som bland annat bidrar till molnbildning. Å ena sidan är vattenånga en växthusgas, men å andra sidan har moln högt albedo och reflekterar mycket solstrålning ut i rymden igen.
  • Vattenhushållning på marken - vatten samlas i skogarna, och släpps ut långsamt (om det inte finns diken). Det har en kylande effekt på klimatet lokalt.
  • Skogen släpper även ut en hel del organiska föreningar som påverkar klimat och molnbildning, ofta i kombination med saltpartiklar.

Lövskog har högre albedo än barrskog, dels eftersom den tappar löven om vintern, och dels på grund av att löv reflekterar mer än mörka barr även om sommaren. Därför är mörka och täta barrplantager inte bra för klimatet - det skulle vara bättre med löv - eller blandskog, beroende på förutsättningarna. 

Äldre modelleringsstudier har förutspått en avkylande biofysisk effekt av avskogning i norr, delvis eftersom kalhyggen har högre albedo än en skog, speciellt när marken är snötäckt på vintern. Avskogning är dock inget som artikelförfattarna förordar eftersom fungerande ekosystem med dess artmångfald och tillhörande ekosystemtjänster är minst lika viktiga för planetens överlevnad. En färsk empirisk studie visar en värmande biofysisk effekt för tropiska och tempererade kalhyggen, medan effekten är plus minus noll för boreala kalhyggen. Dessutom orsakar avskogning större lokala temperaturvariationer mellan natt/dag och sommar/vinter. 

Enligt forskning som modellerat effekter från både albedo och kolflöden, har biobränslen från skog i de allra flesta fall fortfarande sämre effekt på klimatet än fossila bränslen i det korta tidsperspektivet (ca 50 år). Resultatet varierar bland annat beroende på breddgraden, hur länge snön ligger kvar, vilket fossilt bränsle som man ersätter (och i hur hög grad), och vilken del och hur mycket av träden som skördas.

0
0
0
s2smodern